I’m not sure if I’ve gotten the whole embed-thing working, but below you should be able to watch the lecture Richard Morgan gave at this years (2006) bookfair in Gothenburg, Sweden. It’s approximately 45 minutes in lenght.
update: of course i screwed up the movie.
due to some caching issues it slowed the blog downturning it into a bog! nhja-nhja-nhja!, so i’ve removed the embedded video. the download link below still works though, and i’m currently setting the video up on revver (better quality than youtube, i hope). check back in a day or so.
update again: here’s the revver video. somehow i don’t have full confidence for revver – either they have a lot of traffic right now, or they only hang around the windowsxp crowd. either way, here’s the embeded video:
His first book 7-11° Celsius was recently translated into Swedish, and I wrote a review (in Swedish) that’s appearing on Yelah.net, the anarchist magazine on whos behalf I was covering the bookfair.
i went to a concert yesterday, and thanks to alcohol and other circumstance i had a total and apeshit diatribe against the band that was playing, and i was venting like a maniac for a good twenty minutes before someone gave me enough beer to shut me the hell up for a while.
from wikipedia.org: In psychology, psychological projection (or projection bias) is a defence mechanism in which one attributes (“projects”) to others, one’s own unacceptable or unwanted thoughts or/and emotions. Projection reduces anxiety by allowing the expression of the unwanted subconscious impulses/desires without letting the ego recognize them.
psychology is awesome.
the music itself was good. i like noise music (although i did overdo it ever so slightly shouting “i have hundreds of noise albums and listen to them all the time!”) and apart from playing too loud (it’s the quality of the decibels that matter, not the quantity) i liked it. it’s the pretentiousnes that i have a problem with – just because you have spasms while hammering the same three buttons on the keyboard doesn’t mean you’re doing anything else but hammering the same three buttons on the keyboard. i like it, just don’t make a fucking art-show performance out of it. and if you have a gaffa-tape cristian cross taped on your tshirt over your nipples and walk out into the audience holding a taperecorder up to my ear to let me savour the monotone coming out of it, this is not something that will be looked at benevolently. such behaviour, in fact, deserves a clip over the ear.
so the remixed plan for today (i had ambitions for this sunday. i like sundays) is:
1) hold my head in my hands and occasionaly moaning gently and manly.
2) ponder other circumstance and selfdestructive behaviour in general.
3) play computer games or watch teewee – can’t focus enough to read.
4) stuff my face with food.
5) not going to the gym.
6) coming up for a good plan as to what i’m going to do on my last year of art school. i’m on the final stretch of getting my MFA, and i need to sort my shit out. i started the day by trying to read up on leibniz die monadie, but needless to say it’s no use today.
1) 70% off of trees! 2) Karsten came for a short visit. i like karsten. he good. 3) Anna got back from NY, brough a lollipop with a bug in it. wtf. 4) The art of price. Show at Gallery 54. 5) The price of art. Cost of above piece. wtf. 6) These were my good glasses! C’mon! wft!
I want one but can’t afford one. Is there anyone rich out there who’d like to throw this thing at me? I could smack myself over the face and post the video if it would help. Buy it here. for me.
Det känns som att jag missat något. Bokmässan slutade för en dryg timme sedan och jag känner mig otillfredsställd. Kanske är det trötthet. Nu är det dags att gå hem och sova. Sen börjar recensionerna. Och så ska jag ju lägga upp ljud & video från föreläsningarna. Och skriva rent två av dem. Först sova dock. Whiskeyn på presscentret påminde mig bara om att jag inte ätit något förutom en banan till frukost.
Jag vet med mig att jag inte brukar kommentera bloggar själv, men holla om ni (o)gillade något. Funkade videoinslagen eller var jag på tog för egenkär? Personligt är bra, men egotrippat är tråkigt. Kommentera för helvetet! schnell! Jag har bara ett år att förbereda mig inför nästa bokmässa så jag ska fanimig läsa alla böckerna som kommit ut där sedan Hedenhös och boka upp mig på intervjuer och sätta upp ett foto-bås och fanimig. Helvetet. Ah. Åh. Osv.
Richard Morgan skriver science fiction. Han hade en kort frågestund med Glenn Petersen från science-fiction bokhandeln och Kristofer Lundström från SVT.
Hans första bok (han har gett ut fyra, en femte är på gång) har just översatts till svenska, och den verkar lovande. Återkommer med en recension. Den sketna lilla bandaren jag har lånat fick slut på batterier innan föreläsningen ens kommit igång, så jag försökte så gott jag kunde spela in allt på kompaktkameran (kommer lägga upp det senare).
Här är en resume av vad som sades:
1) RM: Min huvudperson är en framgångsrik psykopat
2a) GP: Fantasy säljer bättre för att fantasy-författare skriver hela serier, medans scifi-författare skriver enskilda böcker. 2b) RM: Instämmer. Hade en fantasybok på g men förläggaren övertalade mig att skriva tre.
3) RM: Det är nästan överflödigt att säga att scifi grundar sig i nutid. Samma kan sägas gälla historisk fiktion.
4a) KL: Varför ses scifi som en lägre form av litteratur? 4b) RM: Lata författare kommer undan lättare inon scifi eftersom du praktiskt taget kan hitta på vad du vill. Så sämre stil kan uppvägas med knasigare innehåll.
5) RM: Skillnaden mellan amerikansk och brittisk scifi är att amerikanarna har långt större tilltro till tekniken, medan britterna är mer reserverade. Skillnaden är inte så mycket höger/vänster som vilket förhållande man har till politik & samhälle generellt.
6a) Publikfråga: Dina böcker har fått kritik för att de är mansgrisiga, kan du hålla med om det? 6b) RM: Böckerna är våldsamma och fysiskt våld är ett mer manligt fenomen idag, så i den meningen innehåller de stora delar som kan uppfattas vara kvinnofientliga. Förhoppningsvis så läser man inte hela boken som sådan, utan att den beskriver en värld som styrs av män och därför är skriven som den är.
Som sagt, mer kommer senare. men först ett meddelande från snälla Vertigo förlag:
—
De har börjat servera sprit i pressrummet (dricker whiskey), det är en timme kvar av bokmässan. Dags att plocka upp några böcker till, och sen renskriva lite saker, redigera ihop en kul video. Och sen ska jag sova.
det har gått för fort! Jag har inte snackat med tillräckligt många människor, har inte gjort några intervjuer, har knappt några recensionsexemplar och föreläsningarna jag gått på har nästan uteslutande varit mediokra! omtagning!
Sista dagen på mässan. Ska se Richard Morgans föreläsning klockan 1400, tills dess improviserar vi:
1) Miffy has a possy! 2) Här har vi ett exempel på författarporträtt. De här porträtten är tänkta att skapa förtroende och intresse hos läsaren för att maximera försäljning. Och ett halvt bröst på bilden måste väl innebära ett helt bröst i boken, på samma sätt som en spion på omslaget innebär en massa spionerande i själva boken. logiskt 3) Det här gjorde att jag skrattade för mig själv.
En bra hemsida förresten: www.freemuse.org som listar förtryck och censur musiker utsätts för. På mässan fokuserar de på Vitryssland, men om du kollar in hemsidan så är de globala. Intressant. Lite som reportrar utan gränser för musiker.
Fria fackföreningsinternationalen kommer att publicera en rapport om de svåra förhållandena för fackligt aktiva världen över. 115 personer blev dödade förra året; Bara i Colombia blev 70 fackligt aktiva mördade pga sina aktiviteter. Rapporten finns att ladda ner här: www.lotcobistand.org.
Gick inte på en enda föreläsning, gick däremot in i många människor. Börjar hamna i mäss-zen; du har inte längre mycket till vilja, kan inte artikulera några önskemål eller ambitioner mer än tio sekunder, och ditt närminne är bara just de tio sekunderna och din planering är bara tio sekunder fram i tiden.
Jag märker att jag går i cirklar, och känner hela tiden att det är någonstans jag skulle, men jag har ju nyss varit här, varför gjorde jag inte det då, och vad ville jag då göra?
Det är litet av en psykos, and I like it. En dag kvar. En dag kvar.
1) Björn Ranelid has a possy. 2) Annika Lantz har en intervjuare som ser lite ut som “Joey”. 3) Pöbeln har anlänt. Nu går det officiellt inte att ta sig fram längre.
Tänk er nu melodin till “The game is on” (eller “The heat is on”? Minns inte, men jag är säker på att låten finns med i “Snuten i Hollywood. Den som vet säkert kan väl maila mig låt-namnet eller låten till mateusz@monocultured.com så blir jag glad) och en bild av mig som svettig och med ansträngt ansikte går omkring och tigger böcker. Se framför er hur jag på mina knän (inte bokstavligt) ber om en ynka bok så att jag kan förära den (läs: slita den i slamsor för att verka smart) en recension. Och se också framför er hur de mäktiga och rika och mycket-snyggare-än-jag förläggarna med ett hån kastar ett visitkort på mig medan de skrattande äter små söta kattungar.
Eller nej. Ovanstående stycke är verkligen varken roligt eller informerande. Dessvärre så är jag så slut i huvudet att jag inte kommer på något annat att skriva, och då kan det lika gärna få vara kvar.
Jag gick förbi förlaget H:Ström och lät Johan (Johan?) spela in en 20 sekunder promo för sin monter. Och vips så har jag fyllt bloggen utan att själv behöva lyfta ett finger! Me hjärta web 2.0.
