Bilder. Lättsamhet. Recensionsexemplar.

1) Björn Ranelid has a possy.
2) Annika Lantz har en intervjuare som ser lite ut som “Joey”.
3) Pöbeln har anlänt. Nu går det officiellt inte att ta sig fram längre.

Tänk er nu melodin till “The game is on” (eller “The heat is on”? Minns inte, men jag är säker på att låten finns med i “Snuten i Hollywood. Den som vet säkert kan väl maila mig låt-namnet eller låten till mateusz@monocultured.com så blir jag glad) och en bild av mig som svettig och med ansträngt ansikte går omkring och tigger böcker. Se framför er hur jag på mina knän (inte bokstavligt) ber om en ynka bok så att jag kan förära den (läs: slita den i slamsor för att verka smart) en recension. Och se också framför er hur de mäktiga och rika och mycket-snyggare-än-jag förläggarna med ett hån kastar ett visitkort på mig medan de skrattande äter små söta kattungar.

Eller nej. Ovanstående stycke är verkligen varken roligt eller informerande. Dessvärre så är jag så slut i huvudet att jag inte kommer på något annat att skriva, och då kan det lika gärna få vara kvar.

Jag gick förbi förlaget H:Ström och lät Johan (Johan?) spela in en 20 sekunder promo för sin monter. Och vips så har jag fyllt bloggen utan att själv behöva lyfta ett finger! Me hjärta web 2.0.