Tag: Doodles

Mässan håller på att stänga, och som är kutym är det nu sprit helsubventionerad av bokköpare. Yay! Vet inte om jag ska iväg och spela schack istället, men eventuellt ska det vara någon performace-festival på konsthallen ikväll. Enligt en skröna jag hörde däckade någon förra året och alla trodde det var en föreställning. Det är lite därför jag håller mig borta från performace – man vet aldrig när någon kommer att kräkas på dig och kalla det konst.

Norpade en bok som verkar bra. En bloggbok från framtiden om två danska konstnärer som säger sig ha åkt till Irak för att leverera en låda demokrati. Presentationen med en utav danskarna, Werkführer, var rolig och det blir så mycket meta av det hela. Ser fram emot att läsa den. Första gången på länge jag sett en så underhållande presentation, även om Werkführer läste lite väl länge ur boken.

Miffy kommer dyka upp i sin sorgsna barnaglädjande skepnad först på lördag. Och just nu har svenska kyrkan börjat spela något jävla improviserat singer-songwriter jox. Ryktet på mässan gör gällande att de kommer bjuda på sprit, så jag ska springa iväg och filma fulla präster.

Mässan håller på att stänga, och som är kutym är det nu sprit helsubventionerad av bokköpare. Yay! Vet inte om jag ska iväg och spela schack istället, men eventuellt ska det vara någon performace-festival på konsthallen ikväll. Enligt en skröna jag hörde däckade någon förra året och alla trodde det var en föreställning. Det är lite därför jag håller mig borta från performace – man vet aldrig när någon kommer att kräkas på dig och kalla det konst.

Norpade en bok som verkar bra. En bloggbok från framtiden om två danska konstnärer som säger sig ha åkt till Irak för att leverera en låda demokrati. Presentationen med en utav danskarna, Werkführer, var rolig och det blir så mycket meta av det hela. Ser fram emot att läsa den. Första gången på länge jag sett en så underhållande presentation, även om Werkführer läste lite väl länge ur boken.

Miffy kommer dyka upp i sin sorgsna barnaglädjande skepnad först på lördag. Och just nu har svenska kyrkan börjat spela något jävla improviserat singer-songwriter jox. Ryktet på mässan gör gällande att de kommer bjuda på sprit, så jag ska springa iväg och filma fulla präster.

Mässan håller på att stänga, och som är kutym är det nu sprit helsubventionerad av bokköpare. Yay! Vet inte om jag ska iväg och spela schack istället, men eventuellt ska det vara någon performace-festival på konsthallen ikväll. Enligt en skröna jag hörde däckade någon förra året och alla trodde det var en föreställning. Det är lite därför jag håller mig borta från performace – man vet aldrig när någon kommer att kräkas på dig och kalla det konst.

Norpade en bok som verkar bra. En bloggbok från framtiden om två danska konstnärer som säger sig ha åkt till Irak för att leverera en låda demokrati. Presentationen med en utav danskarna, Werkführer, var rolig och det blir så mycket meta av det hela. Ser fram emot att läsa den. Första gången på länge jag sett en så underhållande presentation, även om Werkführer läste lite väl länge ur boken.

Miffy kommer dyka upp i sin sorgsna barnaglädjande skepnad först på lördag. Och just nu har svenska kyrkan börjat spela något jävla improviserat singer-songwriter jox. Ryktet på mässan gör gällande att de kommer bjuda på sprit, så jag ska springa iväg och filma fulla präster.

Mässan håller på att stänga, och som är kutym är det nu sprit helsubventionerad av bokköpare. Yay! Vet inte om jag ska iväg och spela schack istället, men eventuellt ska det vara någon performace-festival på konsthallen ikväll. Enligt en skröna jag hörde däckade någon förra året och alla trodde det var en föreställning. Det är lite därför jag håller mig borta från performace – man vet aldrig när någon kommer att kräkas på dig och kalla det konst.

Norpade en bok som verkar bra. En bloggbok från framtiden om två danska konstnärer som säger sig ha åkt till Irak för att leverera en låda demokrati. Presentationen med en utav danskarna, Werkführer, var rolig och det blir så mycket meta av det hela. Ser fram emot att läsa den. Första gången på länge jag sett en så underhållande presentation, även om Werkführer läste lite väl länge ur boken.

Miffy kommer dyka upp i sin sorgsna barnaglädjande skepnad först på lördag. Och just nu har svenska kyrkan börjat spela något jävla improviserat singer-songwriter jox. Ryktet på mässan gör gällande att de kommer bjuda på sprit, så jag ska springa iväg och filma fulla präster.

Ah, den ljuva bitterheten är nog en av de roligaste inslagen med att gå på sådanan här evenemang. Man kan muttra över dem som står och stirrar mitt i gången, och man muttrar när någon annan muttrar över att man står mitt i gången. Ölen jag drack till lunch har slutat verka och jag är istället trött. Jag tror en tandvärk har gått upp i huvudet på mig så att en vätte slår mig med spikklubba i hjärnan.

Koman man hamnar i här är påtaglig. Jag fick ställa mig rakt framför en bekant innan han kände igen mig – jag kunde skönja hur hans ögon likt en gammal autofokus fick ställa in sig på mitt ansikte. Undrar hur många människor jag känner som jag gått förbi på armlängds avstånd.

Jag begriper inte hur Bert Karlssons nylle kan anses rumsrent nog att pryda en bok, än mindre författa en. Är det bara jag gärna ser att han får stryk?

Yes yes, nu är bokmässan igång igen. Jag borde ha sovit bättre, jag borde ha förberett mig bättre, jag borde fanimig tagit med mig strömkabeln till datorn. Det får bli fotobloggande nu på dagen, så sätter jag upp lite videos ikväll.

Stämningen på mässan är inte lika på topp som förra året. Det vajjar inte lika många flaggor på stan som föregående år, och folk känns lite mer avslagna. Eller så är det bara jag som är bakis och inte har wiben riktigt. Årets tema är Estland, vilket innebär att Estlands president kommer hålla något sorts tal och två dussin författare från landet är här. De har också en av de finare montrarna som jag sett på ett tag, med någon sorts 2001-monument pondus upp till taket.

Precis som vanligt kommer bibliotekarier att prata om behovet av att locka in ungdomar, och precis som vanligt kommer vissa förlag att klä sig lite crazy och eventuellt ge dig en ballong-hatt för att du ska stanna just vid deras monter. Det är 881 deltagande organisationer och förlag här, och alla vill ha din uppmärksamhet.

Mängden små presentationer som hela tiden pågår är förundrande. Publiken kan variera från ett femtiotal till två, och presentatörerna måste i de flesta avseenden ha föreställt sig något annat, något mer glamoröst. Kanske såg de för sitt inre öga hur förbipasserande skulle häpna över den sanna retoriken och visa intresse för Lingonens historia i Dalarna.

Entusiasm är det inte brist på här; så många vill så mycket.

Eh, jag tror jag har satt mig just framför Estlands president som ska hålla ett tal. Ska nog gå och dricka kaffe och hitta den personen som blivit förbisett till förmån för invigningen.